Förbaskade ångest :(
Blir så trött på min panikångest att det inte är sant. Försökt att vara utan medicinen ett bra tag nu och det har fungerat rätt ok förutom att jag blir så spänd i musklerna. Därför valde jag i torsdags att ta medicinen för att se om det kunde hjälpa något.
Men tjii fick väl jag, istället vaknade jag med att jag fick en liten blödning så jag fick ringa sjukhuset. Fick komma dit en timme efter jag pratat med dem, 10.30. Var så orolig hela tiden för att jag hade inte känt så mycket rörelser i magen heller. Fast när jag hade pratat med dem buffade det lite grann när jag började att lugna ner mig.
Men tjii fick väl jag, istället vaknade jag med att jag fick en liten blödning så jag fick ringa sjukhuset. Fick komma dit en timme efter jag pratat med dem, 10.30. Var så orolig hela tiden för att jag hade inte känt så mycket rörelser i magen heller. Fast när jag hade pratat med dem buffade det lite grann när jag började att lugna ner mig.
Kom i alla fall dit 10.30, hade tur som mamma kunde följa med och ta Alice. De gjorde både vaginal undersökning och ett vanligt ultraljud för att kolla allt. De hittade ingen blödning, livmodern var inte öppen på något sätt och hjärtat slog som det skulle på bebisen så att allt såg bra ut. Först då kunde jag slappna av lite.
Inatt var det sedan kört igen för nästa ångestattack och även en till imorse. Nu ska jag inte äta denna medicin mera för det verkar som att jag mår sämre när jag äter den.
Om en vecka ska vi flytta till större lägenhet så just nu är det ganska rörigt här hemma. Dessutom är det värsta att jag får inte bära något, inte ens Alice får jag bära på för doktorn. Vill ju inte bebisen ska komma ut 3 månader för tidigt, även om det ibland känns som det vore skönt om det snart kunde vara över. Vill bara inte ligga i Örebro så jag hoppas att jag ska klara mig dryga 7 veckor till i alla fall innan lillen tittar ut.
Alice är som vanligt svår att få att sova och trots att hon åkte i säng strax efter 20 så sover hon ännu inte.
Själv har jag såna foglossningar så jag blir galen ibland, när det är som värst vet jag inte hur jag ska sova i sängen ens. Ovanpå det har jag även en muskelinflammation eller vad det är under höger bröst precis under revbenet.
Kommentarer
Trackback
